Uyuni och tillbaka igen eller En fantastisk resa: Del III

3/4
Efter att Miguel lastat på våra ryggsäckar bar det av mot Tågkyrkogården med gamla tåg från England och Frankrike.

Miguel lastar bilen

Lokförare Cathy

Johanna på Einsteins vagn

Träning inför Inkaleden

Cathy med

Tågkyrkogården fungerade bra som lekplats för både stora och små barn

Vi åker bil

 Efter Cementerio de Trenes stannade vi på en marknad.

Världens största lama

Sedan kom vi fram till höjdpunkten på resan, Salar de Uyuni! där tillbringade vi två timmar med att ta roliga fotografier.

Salar de Uyuni

Flygande flamingos

Saltöknen var en gång en sjö som torkade ut

Inspirationen till resan

Jeanette med oss i händerna

Pam med oss i händerna

Hela gruppen

 Därefter avslutades turen i Uyuni där vi sa hej då till Pam, Ted, Chris, Charlotte och Miguel. Vi gick runt lite på stan innan vi blev hämtade av en ny chaufför som tog oss tillbaka till San Pedro de Atacama.

Det  suddiga röda och gula är quinoaodlingar.

Solnedgång över bergen

Vackert eller hur?

Den sista natten spenderade vi i en refug i Villa Mar. Vi var tvungna att stiga upp 04.10 för att hinna tillbaka till den bolivianska gränsen i tid för att äta frukost med de som skulle åka på dagens resa.

Det var verkligen en upplevelse vi kommer minnas resten av livet. Bilderna gör inte den inte riktigt rättvisa utan det är något man måste uppleva själv.

Pam hade rekommenderat en restaurang i San Pedro som hade den bästa maten de ätit under sin resa. Förväntansfulla gick vi dit men upptäckte tyvärr att den var stängd. Besvikna åt vi på en annan restaurang istället som var helt okej men mycket billigare. På kvällen tog vi nattbussen till Arica.

Dagens visdomsord: "Solen väntar inte på någon".